Den 2 juli 2019 undertecknade delegaterna från HCCH: s 22: a diplomatiska session slutakten och antog därmed 2019 års konvention om erkännande och verkställighet av utländska domar i civila eller kommersiella ärenden. (“HCCH-domkonventionen")
Kina deltog i utarbetandet av HCCH: s domskonvention och skickade en delegation med flest delegater (21 medlemmar). Kinas delegation består av personal från Högsta folkdomstolen (SPC), utrikesministeriet, handelsministeriet, den statliga förvaltningen för marknadsreglering, den nationella upphovsrättsadministrationen, den nationella immaterialrättsförvaltningen Hong Kong Special Administrative Region (SAR) och Legal Affairs Bureau of Macao SAR, samt kinesiska forskare och advokater.
För närvarande har Kina deltagit i utarbetandet av HCCH: s domskonvention, men har ännu inte undertecknat den. Kina undertecknade Haagkonventionen om val av domstolsavtal 2017. När det gäller förfarandet, efter att Kina har undertecknat sådana konventioner, ska de sedan överlämnas av statsrådet till den nationella folkkongressens ständiga kommitté för beslut om ratificering. Folkrepubliken Kinas president ska ratificera dem i enlighet med beslutet från den nationella folkkongressens ständiga kommitté.
Anledningen till att Kina nu deltar aktivt i utarbetandet och undertecknandet av dessa konventioner är att Kina syftar till att främja Belt and Road Initiative (BRI) och försöker skapa en mekanism för internationell civil och kommersiell tvistlösning enligt BRI. Erkännande och verkställighet av domar är en viktig del av en sådan mekanism. Det är dock svårt och kostsamt för Kina och länderna längs bältet och vägen att främja bilaterala eller multilaterala tvistlösningsmekanismer. Därför hoppas Kina att gå med i dessa konventioner för att förverkliga Kinas relevanta behov enligt BRI.
Enligt vår förståelse återspeglas Kinas ställning i några få delar av HCCH: s domkonvention. I ingressen föreslås exempelvis uttryck som "underlätta regelbaserad multilateral handel och investeringar", "skapandet av en enhetlig uppsättning kärnregler" och "den globala spridningen av utländska domar". Dessutom kan Kinas ställning ses i följande aspekter: antitrust, immateriella rättigheter och andra frågor som omfattas av artikel 2 ”Undantag från räckvidden”; bestämmelsen om ”person som agerar för staten” i artikel 19 ”Förklaringar med avseende på domar som hänför sig till statliga bestämmelser om personer som agerar för den staten”.
Eftersom Kina ännu inte har ratificerat dessa två konventioner som nämns ovan, enligt PRC Civil Civil Law (CPL), finns det för närvarande bara två rättsliga grunder för erkännande och verkställighet av utländska domar av kinesiska domstolar: den första är bilaterala rättshjälpsavtal undertecknade av Kina och andra länder, och det andra är principen om ömsesidighet.
Bland Kinas stora handelspartner har länder inklusive Frankrike, Italien, Spanien, Ryssland och Vietnam ingått sådana bilaterala avtal med Kina. När det gäller dem utan bilaterala avtal finns det länder (USA, Tyskland, Singapore och Sydkorea) vars domar redan har erkänts i Kina baserat på ömsesidighet, och länder (Australien, Kanada och kanske Storbritannien (för att bekräftas)) som har erkänt kinesiska domar och väntar på att Kina ska bekräfta ömsesidigheten i framtida fall. För närvarande är endast erkännande och verkställighet av japanska domar fortfarande oklara i Kina. Trots att Kina ännu inte har undertecknat och ratificerat HCCH: s domkonvention finns det inga väsentliga hinder för Kina att erkänna och verkställa domar som härrör från de flesta av dess stora handelspartner.
Dessutom utarbetar SPC den rättsliga tolkningen om erkännande och verkställighet av domar, som ursprungligen förväntades offentliggöras under första halvåret 2019 men ännu inte har meddelats. Vi spekulerar i att med antagandet av den slutgiltiga akten i HCCH-domskonventionen, vars utkast Kina är inblandat, är det möjligt för Kina att ansluta sig till konventionen utan att förkunna den rättsliga tolkningen. Eller, även om SPC fortfarande meddelar den rättsliga tolkningen som planerat, kommer den rättsliga tolkningen att följa en stor mängd uttryck i HCCH: s domkonvention och fastställa hur man kan bekräfta ömsesidigheten mellan Kina och de länder som ännu inte har anslutit sig till HCCH: s domkonvention och har inte ingått relevanta bilaterala avtal med Kina.
Vi ser fram emot Kinas tidiga undertecknande och ratificering av HCCH: s domkonvention.
Om du vill diskutera med oss om inlägget eller dela dina åsikter och förslag, vänligen kontakta Meng Yu (meng.yu@chinajusticeobserver.com).
Medverkande: Guodong Du 杜国栋 , Meng Yu 余 萌
