Key Takeaways:
- Före 2018 fick domare och människors bedömare identiska befogenheter. Nu enligt People's Assessors Law (2018) kan bedömarna i en sju personers kollegial bänk bara delta i faktautredningen, men inte rättstillämpningen.
- Den kollegiala bänken är ansvarig för åtskillnaden mellan sakliga och rättsliga frågor. Om det är svårt att skilja kommer de osäkra att betraktas som fakta.
- År 2020 utfärdade Kinas högsta folkdomstol och justitieministeriet ”Svaren på flera frågor som härrör från genomförandet av folkbedömningslagen i Folkrepubliken Kina” (〈中华人民共和国 人民 法〉 实施 中 若干 问题 的 的答复), för att klargöra hur den kollegiala bänken ska ta fram en lista med frågor om undersökningen för att säkerställa en korrekt åtskillnad mellan juridiska frågor och faktamattor.
Enligt det nya människors bedömare-system som inrättades 2018 kan bedömarna i en sju personers kollegial bänk bara delta i faktautredningen, men inte rättstillämpningen.
Detta är första gången som Kina skiljer domare och bedömare. Innan dess fick domare och bedömare identiska befogenheter.
Kinesiska domstolar har dock inte varit redo att skilja mellan sakfrågor och juridiska frågor, och nu försöker de utforska en uppsättning mekanismer i praktiken.
I. Vilka befogenheter har bedömare?
PRC: s civilprocesslag (CPL) hade inrättat människors bedömningssystem under de första dagarna och tydligt angett att "bedömare ska ha lika rättigheter och skyldigheter som domare vid utförandet av sina uppgifter", vilket indikerar att bedömare kan uttrycka sina åsikter om alla frågor som är involverade i ett fall som domare.
Detta hade dock ändrats 2018 när folkbedömningslagen utfärdades.
Folkbedömningslagen beskriver människors bedömares olika funktioner och befogenheter i två situationer:
(1) Vid deltagande i rättegången i ett ärende ska en folkbedömare i trepersons kollegiala bänk oberoende uttrycka sina åsikter om fakta och rättstillämpning och utöva sin rösträtt.
(2) När de deltar i rättegången i ett ärende ska en folkbedömare i den sju personers kollegiala bänken oberoende yttra sina åsikter om fakta och rösta tillsammans med domare. När det gäller rättstillämpningen får folkets bedömare uttrycka sina åsikter, men får inte rösta.
Med andra ord kan en folkbedömare i den sju personers kollegiala bänken i sak delta i faktautredningen, men inte rättstillämpningen.
Varför gör folkbedömningslagen en sådan åtskillnad?
Detta beror på att i Kina är de fall som prövats av den sju personers kollegiala bänken vanligtvis svåra och komplexa med stora sociala effekter. Lagtillämpningen i sådana fall är relativt mer komplicerad, vilket gör det svårt för människors bedömare att förstå och tillämpa de lagar som är inblandade. Därför begränsar folkbedömarlagen bedömarnas befogenheter när det gäller juridiska frågor.
II. Hur skiljer kinesiska domstolar mellan faktiska och juridiska frågor?
1. Kollegialbänken är ansvarig för åtskillnaden mellan sakliga och rättsliga frågor
I enlighet med ”Tolkningar om flera frågor om tillämpningen av folkbedömningslagen i Folkrepubliken Kina” (关于 适用 〈中华人民共和国 人民 陪审员〉 若干 问题 的 解释) utfärdat av Kinas högsta folkdomstol (SPC) i 2019 ska den sju personers kollegiala bänken utarbeta en lista med frågor om faktautredningen före utfrågningen.
Den kollegiala bänken ska skilja mellan frågorna om fakta och rättstillämpning mot bakgrund av de specifika omständigheterna i ett ärende och lista sakfrågorna i tvister, punkt för punkt, för att ge en referens till människors bedömare i domstolen rättegång.
Vid svårigheter med skillnaden kommer de osäkra att betraktas som sakfrågor för att säkerställa bedömarnas befogenheter.
2. Vad bör ingå i listan över frågor om undersökningen?
För att begränsa domarnas makt att välja sakfrågor har SPC och justitieministeriet vidare utfärdat ”Svar på flera frågor som härrör från genomförandet av folkbedömningslagen i Folkrepubliken Kina” (〈中华人民共和国 人民 陪审员法〉 实施 中 若干 问题 的 答复) år 2020, för att klargöra hur den kollegiala bänken ska ta fram en lista med frågor om undersökningen. Kriterierna är följande:
(1) Listan över frågor om undersökningen ska grunda sig på samtliga fakta i målet och betona svårigheterna och inriktningen av tvisten i målet.
(2) I brottmål kan listan över frågor om undersökningen ta hänsyn till de konstitutiva elementen i ett brott, till exempel de fakta som utgör ett brott, de fakta som inte utgör ett brott och de fakta som rör omständigheterna vid domen.
(3) I civila ärenden kan listan över frågor om undersökningen sammanfatta de väsentliga fakta som parterna ifrågasätter i enlighet med den normativa grunden för anspråk för olika typer av tvister.
(4) I administrativa ärenden innehåller förteckningen över frågor om undersökningen huvudsakligen nödvändiga fakta för att granska lagligheten av en administrativ handling.
III. CJO: s kommentarer
Före 2018 hade kinesiska domstolar aldrig försökt att utreda sakfrågor för bedömare, vilket gjorde kinesiska domare mycket oerfarna inom detta område.
(1) Domare beslutar om bedömarnas uppdrag
I praktiken är domarna i den kollegiala bänken, även om de är oerfarna, ofta ansvariga för uppdelningen av faktiska och juridiska frågor.
Därför bestämmer domare faktiskt vilka sakfrågor som bedömare kan delta i. Med andra ord bestämmer domare mandat för bedömare till viss del.
För att lösa detta problem försöker SPC och justitieministeriet att ge vissa standarder för att klargöra vilka frågor som bör vara sakliga, men standarderna är ganska vaga.
Följaktligen beror urvalet av sakfrågor i stor utsträckning på erfarenheten från den presiderande domaren.
(2) Vem ska bedöma de processuella frågorna?
Faktum är att de sakliga och rättsliga frågorna som nämns i folkbedömningslagen huvudsakligen syftar till de materiella frågorna, utan att notera om bedömare kan rösta om processuella frågor. Som ett resultat har domare uteslutande den processuella befogenhet som ingår i domstolen.
Men processuella frågor är ofta kärnan i brottmål. Uteslutning av bedömare i procedurfrågor kan orsaka en väsentlig minskning av deras befogenheter.
Foto: Texco Kwok on Unsplash
Medverkande: Guodong Du 杜国栋