Den 27 oktober 2015 beslutade hovrätten i Arnhem i Leeuwarden att erkänna och verkställa en civil dom av den 12 oktober 2010 av High People's Court i Shandong-provinsen, Kina, vilket markerar första gången en nederländsk domstol erkänner och verkställer en kinesisk monetär dom. [1] Detta fall är av positiv betydelse för ömsesidigt erkännande och verkställighet av domar mellan Kina och Nederländerna i framtiden.
I. Ärende
Enligt beslutet (mål nr ECLI: NL: GHARL: 2015: 8059) från hovrätten i Arnhem-Leeuwarden (”nederländska domstolen”) begärde sökanden (Haier Electrical Appliances) den nederländska domstolen att erkänna en dom som fattades 12 oktober 2010 av High People's Court i Shandong-provinsen, Kina (”Shandong High Court”); respondenten X (FH Aalderink) är dock bosatt i Irland, men har körbar egendom i Nederländerna.
Detta var en utländsk garantitvist och den brittiska lagen var tillämplig enligt parternas val. Den första instansen prövades av Qingdao Intermediate People's Court i Shandong-provinsen, den andra instansen av Shandong High Court och bedömningstillsyn av Kinas högsta folkdomstol (SPC). [2]
II. Villkor för erkännande av kinesisk dom från nederländska domstolar
Enligt artikel 431 i den nederländska civilprocesslagen (“DCCP”), om inte annat föreskrivs i artiklarna 985 till 994, kan utländska domar inte verkställas i Nederländerna. De relevanta målen kan lämnas in på nytt och behandlas av nederländska domstolar. I avsaknad av fördrag om ömsesidigt erkännande och verkställighet av civila och kommersiella domar med Nederländerna, bör erkännande och verkställighet av utländska domar baseras på de allmänna reglerna i internationell privaträtt. I en dom från 1924 från Högsta domstolen i Nederländerna noterade domstolen emellertid att "i varje oberoende fall är det nödvändigt att avgöra om och i vilken utsträckning giltigheten av en utländsk dom måste bestämmas". [3] Denna dom representerar inte bara en vidareutveckling av rättspraxis i erkännandet av utländska domar av nederländska domstolar, utan fastställer också fyra villkor för sådan rättslig praxis: (1) behörigheten för den domstol som meddelade beslutet baseras på en jurisdiktionsgrund som är acceptabel enligt internationella standarder; (2) det utländska beslutet bildades i domstolsförfaranden som uppfyller kraven för en korrekt och tillräckligt säkerställd rättsväsende; (3) erkännandet av det utländska beslutet strider inte mot den nederländska allmänna ordningen; (4) det utländska beslutet inte är oförenligt med ett beslut som utfärdats av den nederländska domstolen mellan samma parter, eller med ett tidigare beslut från en utländsk domstol som meddelades mellan samma parter i en tvist som rör samma ämne och är baserad på samma orsak, förutsatt att det tidigare beslutet är berättigat till erkännande i Nederländerna. [4]
Eftersom det inte finns något internationellt avtal om erkännande och verkställighet av civila och kommersiella domar mellan Kina och Nederländerna, måste den nederländska domstolen fatta sitt beslut baserat på ovanstående fyra villkor.
i. Behörighetskrav
I rättegången vid den nederländska domstolen bör de kinesiska domstolarnas internationella behörighet först undersökas. När det gäller huruvida kinesiska domstolar utövar behörighet baserat på internationellt accepterade standarder, trodde Haier att kinesiska domstolar hade behörighet i detta fall, eftersom Kina var den plats där avtalet upprättades och utfördes. Medan svaranden X ansåg att med tanke på att de två parterna inte hade nått ett avtal (åtminstone inte ett lagligt och effektivt avtal) kunde kinesiska domstolar därför inte godta ärendet på grund av ovanstående skäl.
Den nederländska domstolen fann emellertid att enligt artikel 6 i DCCP och artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1/1215 av den 2012 december 12 om jurisdiktion och erkännande och verkställighet av domar i civila och kommersiella ärenden (omarbetning) kan platsen för skyldigheten i fråga betraktas som en internationellt accepterad behörighetsgrund. Bestämningen av platsen där skyldigheten skulle fullgöras ska baseras på tillämplig lag i avtalet. Enligt parternas överenskommelse ska den brittiska lagen tillämpas på garantins fullgörande, enligt vilken respondentens skyldighet att återbetala förskottsbetalningen baserat på garantin var skulden som skulle betalas tillbaka till borgenären (dvs. Haier). Därför ska Qingdao City of China, som Haiers huvudsakliga affärslokaler, vara platsen för kontraktets fullgörande, och kinesiska domstolar ska ha jurisdiktion över tvisten mellan parterna. Som svar fann den nederländska domstolen att kravet på behörighet var uppfyllt.
ii. Vederbörlig process
För det andra villkoret påpekade respondenten X att Kinas rättssystem inte var oberoende och att lokal protektionism hade förutspått dom i första instans till förmån för Haier, eftersom respondenten inte kunde tillhandahålla tillräckliga bevis för att bevisa att den lokala protektionismen faktiskt hade påverkade domaren att göra en partisk dom, stöder inte den nederländska domstolen svarandens påstående.
iii. Allmänna ordningen
Den nederländska domstolen fann ingen överträdelse av den nederländska allmänna ordningen i detta fall.
iv. Inga motstridiga domar
I det här fallet nämndes inga motstridiga domar i villkor (4).
Därför fann den nederländska domstolen att den kinesiska domen var berättigad till erkännande och beslutade att svaranden skulle återbetala förskottsbetalningen enligt Shandong High Court-dom.
III. Möjligheten att erkänna och verkställa holländska domar i Kina
Enligt artikel 282 i PRC: s lag om civilprocess (CPL), om parterna vänder sig till kinesiska domstolar för erkännande och verkställighet av nederländska domar, kommer kinesiska domstolar först att överväga om det finns ett avtal mellan de två länderna, vars svar är ” Nej ”för närvarande. I avsaknad av ett avtal kommer domstolen att överväga förekomsten av ömsesidighet. Slutligen kan den utländska dom som ska erkännas och verkställas inte bryta mot de grundläggande principerna för kinesiska lagar eller nationell suveränitet, säkerhet, sociala och allmänna intressen.
Enligt Kinas rättsliga praxis de senaste åren, [5] om utländska domstolar har erkänt och verkställt kinesiska domar tidigare, är det mycket troligt att kinesiska domstolar gör detsamma baserat på de facto ömsesidighet. Till exempel har Kina erkänt och verkställt domar från USA, [6] Tyskland, [7] Singapore, [8] och Sydkorea[9] baserat på de facto ömsesidighet. Men så viktigt som de facto-ömsesidighet är är det inte ett universalmedel; erkännandet av utländska domar kan inte garanteras enbart genom existensen av de facto ömsesidighet, främst av följande två skäl.
i. Ömsesidigheten är inte den enda faktorn som beaktas av kinesiska domstolar.
När det gäller erkännande och verkställighet av utländska domar, förutom de allmänna bestämmelserna enligt artikel 282 i CPL, kommer kinesiska domstolar också, enligt CPL-tolkningen och rättsväsendet, att pröva om de utländska domstolarna har behörighet över ärendena och om parter har tjänats i enlighet med lagarna i sådana främmande länder. [10] Därför är det inte tillräckligt att uppfylla kraven på de facto-ömsesidighet.
ii. De facto-ömsesidighet tillämpas inte enhetligt i rättslig praxis.
Medan vissa kinesiska domstolar, som nämnts tidigare, har erkänt och verkställt utländska domar baserade på de facto ömsesidighet, har vissa andra kinesiska domstolar vägrat att göra det på grund av bristande ömsesidighet. Till exempel vägrade Nanchang Intermediate People's Court i Jiangxi Province ("Nanchang Intermediate Court") att erkänna och verkställa domen från Philadelphia Court of Common Pleas i First Judicial District (FJD) i Pennsylvania ((2017) Gan 2016 Min Chu No. 01) ((354) 赣 2016 民初 01 号). Och i juni 354, när SL JONAS LTD ansökte om erkännande av den civilrättsliga domen från Magistratsdomstolen i Israel, verkade Fuzhou Intermediate People's Court i Fujian Province ("Fuzhou Intermediate Court") inte märka beslutet i första instans (ett beslut om att erkänna en kinesisk dom baserad på ömsesidighet) som fattades av Tel Avivs tingsrätt 2017 och därför vägrade att erkänna den israeliska domen med motiveringen att det varken var relevant fördrag eller ömsesidighet. [11]
Ändå kan vissa skäl redogöra för de ovanstående två undantagsfall som gäller faktiska ömsesidighet. För 2017 års avgörande från Nanchang Intermediate Court, med tanke på den olika lagstiftningen och praxis bland olika stater i USA, betyder ömsesidigheten mellan den kinesiska domstolen och Kalifornien inte nödvändigtvis att det finns ömsesidighet mellan Kina och Pennsylvania. När det gäller avgörandet från Fuzhou Intermediate Court överklagade de berörda parterna till den israeliska högsta domstolen efter rättegången i första instans, och den israeliska högsta domstolen var fortfarande mitt i rättegången i andra instans när den kinesiska domstolen behövde göra en beslut. [12] Därför hade ömsesidigheten mellan Kina och Israel ännu inte fastställts vid den tiden.
Sammanfattningsvis är erkännandet och verkställigheten av en kinesisk dom i civila och kommersiella ärenden av den nederländska domstolen för första gången utan tvekan av positiv betydelse för ömsesidigt erkännande och verkställighet av civila och kommersiella domar mellan de två länderna. Den nederländska domstolens dom har positivt tagit det första steget när det gäller kravet på de facto ömsesidighet i Kina. Även om de facto-ömsesidighet inte tillämpas enhetligt i Kinas rättsliga praxis kommer de flesta domstolar enligt trenden de senaste åren inte att vägra att erkänna utländska domar på grund av bristande ömsesidighet, om relevanta förekomster förekommer. Om en nederländsk dom kan uppfylla kraven på jurisdiktion och vederbörlig process och inte bryter mot Kinas allmänna ordning, är det mycket troligt att den erkänns och verkställs av kinesiska domstolar.
Referensprojekt
[1] ECLI: NL: GHARL: 2015: 8059.
[2] 玛尔斯 合作 有限公司 （Mares Associates Limited） 等 与 海尔 集团 电器 有限公司 保证 合同 纠纷 申请 案 ， 最高人民法院 （） 2012） 民 申 字 第 1548 号 民事 裁定 书。
[3] Mathijs H. Ten Wolde, erkännande och verkställighet av kinesiska penningdomar i civila och kommersiella ärenden i Nederländerna: lag och praxis, kinesisk årsbok för internationell privaträtt och jämförande rätt 126 (2017).
[4] Id. på s. 126-127.
[5] China Justice Observer, Lista över Kinas fall om erkännande av utländska domar, tillgänglig på https://www.chinajusticeobserver.com/a/list-of-chinas-cases-on-recognition-of-foreign-judgments.
[6] China Justice Observer, Chinese Courts 'Ruling on Erkännande och verkställighet av amerikanska domar: (2015) E Wu Han Zhong Min Shang Wai Chu Zi nr 00026, tillgänglig på https://www.chinajusticeobserver.com/p/2015 -e-wu-han-zhong-min-shang-wai-chu-zi-no00026.
[7] 中华人民共和国 湖北省 武汉 市 中级 人民法院 民事 裁定 书 ， （2012） 鄂 武汉 中 民 商 外 初 字 00016 XNUMX 号。
[8] China Justice Observer, Chinese Courts 'Ruling on Erkännande och verkställighet av Singapore domar: (2016) Su 01 Xie Wai Ren nr 3, tillgänglig på https://www.chinajusticeobserver.com/p/2016-su-01 -xie-wai-ren-no-3.
[9] China Justice Observer, kinesiska domstolen erkänner först en sydkoreansk dom: Ytterligare ett tecken på dörr öppen för utländska domar, tillgänglig på https://www.chinajusticeobserver.com/a/chinese-court-first-recognizes-a-south -koreansk-dom.
[10] 沈红雨：《外国民商事判决承认和执行若干疑难问题研究》，《法律适用》2018年第5期，第10-12页。
[11] China Justice Observer, kinesiska domstolen vägrar att erkänna en israelisk dom, men den kommer inte att utöva ytterligare påverkan, tillgänglig på https://www.chinajusticeobserver.com/a/chinese-court-refuses-to-recognize-an -israelisk-dom-men-det-brukar inte utöva ytterligare inflytande.
[12] 福州中院作出裁定的时间为2017年6月，以色列高等法院作出裁定的时间为2017年8月。
Omslagsfoto av Vishwas Katti (https://unsplash.com/@vishkatti) på Unsplash
Medverkande: Yahan Wang 王雅 菡
