Den 27 juni 2018 utarbetade ministeriet för allmän säkerhet baserat på artikel 21 i cybersäkerhetslagen "Regulations on Levels of Cybers Security Protection" och tillkännagav sitt utkast för att begära yttranden från allmänheten.

Från och med nu har utkastet ännu inte blivit en officiellt utfärdad lag.

Kärnpunkterna i utkastet är följande:

(1) Nätverkssystemet kommer att delas in i fem säkerhetsskyddsnivåer beroende på dess betydelse för nationell säkerhet, ekonomisk konstruktion och socialt liv.

Betydelsen av nätverkssystemet ökar gradvis från första nivå till femte nivå. (Artikel 15)

Nätverkssystem på olika nivåer anger i vilken grad relevanta intressen kan skadas i händelse av en nätverkssäkerhetsincident i nätverkssystemet på den nivån, enligt följande:

Nivå 1: Nationell säkerhet, social ordning och allmänna intressen äventyras inte;

Nivå 2: Social ordning och allmänna intressen hotas och nationell säkerhet kommer inte att hotas;

Nivå 3: Social ordning och allmänna intressen kommer att hotas allvarligt eller nationell säkerhet hotas;

Nivå 4: Social ordning och allmänna intressen hotas särskilt allvarligt, eller nationell säkerhet kommer att hotas allvarligt;

Nivå 5: Nationell säkerhet är särskilt allvarligt hotad.

(2) Nätoperatören ska fastställa nätets säkerhetsskyddsnivå under planerings- och designfasen, och experterna och behöriga myndigheterna ska bekräfta dess nivå. Efter att nivån har bekräftats bör nätoperatören också arkivera med det allmänna säkerhetsorganet. (Artiklarna 16, 17, 18)

(3) Nätoperatörer bör utföra nödvändiga säkerhetsskyldigheter och operatörer av nät över nivå 3 bör också utföra särskilda säkerhetsskyddsskyldigheter. (Artiklarna 20 och 21)

(4) Om nätverksprodukter och tjänster som köpts av nätoperatörer kan påverka nationell säkerhet bör sådana produkter och tjänster genomgå nationella säkerhetsgranskningar som organiseras av tillsynsmyndigheter. (Artikel 28)

(5) Nätverk över nivå 3 ska upprätthållas i landet och fjärrtekniskt underhåll får inte tillåtas utomlands. (Artikel 29)

(6) Nätoperatörer bör rapportera nätverkssäkerhetsövervakning och tidig varningsinformation och nätverkssäkerhetsincidenter till tillsynsmyndigheter, upprätta viktiga mekanismer för skydd av personuppgifter och säkerhetsinformation och formulera och utöva nödsäkerhetsplaner. (Artikel 30, 31, 32)