Civillagen för Folkrepubliken Kina
(Antogs vid den tredje sessionen av den trettonde nationella folkkongressen den 28 maj 2020)
Boka en allmän del Kapitel I Allmänna bestämmelser
Kapitel I Allmänna bestämmelser
Artikel 1 Denna lag är formulerad i enlighet med Folkrepubliken Kinas konstitution för att skydda de lagliga rättigheterna och intressena för personerna i civilrätten, reglera civilrättsliga förbindelser, upprätthålla social och ekonomisk ordning, tillgodose behoven för att utveckla socialism med kinesiska särdrag, och att föra fram de sociala kärnvärdena.
Artikel 2 Civilrätten reglerar personliga och proprietära förhållanden mellan personerna i civilrätten, nämligen fysiska personer, juridiska personer och icke-bolagsorganisationer som har samma status.
Artikel 3 De personliga rättigheterna, äganderätten och andra lagliga rättigheter och intressen för personerna i civilrätten skyddas av lag och är fri från intrång från någon organisation eller individ.
Artikel 4 Alla personer i civilrätten har samma rättsliga status när de bedriver civil verksamhet.
Artikel 5 När en civilrättslig person bedriver civilrättslig verksamhet, i enlighet med principen om frivillighet, skapa, ändra eller avsluta ett civilrättsligt förhållande enligt sin egen vilja.
Artikel 6 När en civilrättslig person bedriver en civil verksamhet, i enlighet med principen om rättvisa, rimligen klargöra varje parts rättigheter och skyldigheter.
Artikel 7 När en civilrättslig verksamhet bedrivs ska en person med civilrättslig lag, i enlighet med principen om god tro, upprätthålla ärlighet och ära åtaganden.
Artikel 8 Vid utövande av civil verksamhet får ingen person i civilrätten bryta mot lagen eller kränka allmän ordning eller god moral.
Artikel 9 När en civilrättslig person bedriver en civil verksamhet ska den agera på ett sätt som underlättar bevarande av resurser och skydd av den ekologiska miljön.
Artikel 10 Civilrättsliga tvister ska lösas i enlighet med lag. Om lagen inte specificerar kan sedvänja tillämpas, förutsatt att allmän ordning och god moral inte får kränkas.
Artikel 11 Om det finns andra lagar som ger särskilda bestämmelser som reglerar civilrättsliga förhållanden, ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 12 Folkrepubliken Kinas lagar ska tillämpas på civil verksamhet som äger rum inom Folkrepubliken Kinas territorium, om inte annat föreskrivs i lag.
Kapitel II Naturliga personer
Avsnitt 1 Kapacitet för att åtnjuta medborgerliga rättigheter och kapacitet för att utföra civilrättsliga handlingar
Artikel 13 En fysisk person ska, från tidpunkten för födseln till tidpunkten för dödsfallet, ha förmågan att åtnjuta civilrättsliga rättigheter och kan åtnjuta civilrättsliga rättigheter och ta på sig civilrättsliga skyldigheter i enlighet med lag.
Artikel 14 Alla fysiska personer är lika i sin förmåga att åtnjuta civilrättsliga rättigheter.
Artikel 15 En fysisk persons födelsetid och dödstid bestäms av den tid som registreras på hans födelse- eller dödsintyg, eller, om det inte finns något födelse- eller dödsintyg, av den tid som registreras i den fysiska personens hushållsregistrering eller annat giltigt identitetsintyg. Om det finns tillräckligt med bevis som stör den tid som registrerats i ovannämnda dokument, ska den tid som fastställs av sådana bevis ha företräde.
Artikel 16 Ett foster anses ha förmåga att åtnjuta civilrättsliga rättigheter vid arvsövergång, mottagande av gåva och andra situationer där skydd av fostrets intressen är involverat. Emellertid har ett dödfött foster inte sådan kapacitet från början.
Artikel 17 En fysisk person som är 18 år eller äldre är en vuxen. En fysisk person under 18 år är minderårig.
Artikel 18 En vuxen har full kapacitet att utföra civila rättsakter och kan självständigt utföra civila rättsliga handlingar.
En minderårig som är 16 år eller äldre vars huvudsakliga stödkälla är inkomsterna från sitt eget arbete betraktas som en person med full kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar.
Artikel 19 En minderårig som är 8 år eller äldre har begränsad kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar och kan utföra en civilrättslig handling genom eller efter godkännande eller ratificering av sin juridiska ombud, förutsatt att en sådan minderårig självständigt kan utföra en civilrättslig handling som är rent fördelaktigt för honom eller som är lämpligt för hans ålder och intelligens.
Artikel 20 En minderårig under åtta år har ingen kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar och får endast utföra en civilrättslig handling genom sin juridiska ombud.
Artikel 21 En vuxen som inte kan förstå sitt eget beteende har ingen kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar och får endast utföra en civilrättslig handling genom sin juridiska ombud.
Föregående stycke gäller för en minderårig som är 8 år eller äldre som inte kan förstå sitt eget beteende.
Artikel 22 En vuxen som inte kan förstå sitt eget beteende har begränsad kapacitet att utföra civila rättsliga handlingar och får utföra en civilrättslig handling genom eller efter samtycke eller ratificering av sin juridiska ombud, förutsatt att en sådan vuxen oberoende kan utföra en civilrättslig handling som är rent fördelaktigt för honom eller som passar hans intelligens och mentala status.
Artikel 23 Förmyndaren för en person som inte har eller har begränsad kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar är personens juridiska representant.
Artikel 24 Om en vuxen inte kan förstå eller till fullo förstå sitt beteende, kan någon intresserad person av en sådan vuxen eller en relevant organisation begära folkdomstolen att förklara att den vuxna identifieras som en person med ingen eller begränsad kapacitet att utföra civil rättsakter.
Om en person har identifierats av en folkdomstol som en person utan eller begränsad kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar, kan folkdomstolen, på begäran av personen, en intresserad person därav eller en relevant organisation, och baserat på återhämtningen av hans intelligens och mental hälsa, förklara att nämnda person blir en person med begränsad eller full kapacitet för att utföra civila rättsliga handlingar.
En relevant organisation som avses i denna artikel inkluderar en invånarkommitté, en byborskommitté, en skola, en medicinsk institution, kvinnoförbundet, den funktionshindrade federationen, en lagligt etablerad organisation för äldre personer, avdelningen för civilrättsliga frågor och tycka om.
Artikel 25 En fysisk persons hemvist är den bostad som registrerats i hushållet eller annat giltigt identifieringsregistreringssystem. om en fysisk persons vanliga hemvist skiljer sig från hans hemvist, anses den vanliga vistelsen som hans hemvist.
Avsnitt 2 Förmyndarskap
Artikel 26 Föräldrar har skyldigheten att uppfostra, utbilda och skydda sina underåriga barn. Vuxna barn har plikten att stödja, hjälpa och skydda sina föräldrar.
Vuxna barn har plikten att stödja, hjälpa och skydda sina föräldrar.
Artikel 27 Föräldrarna till en minderårig är hans vårdnadshavare.
Om föräldrarna till en minderårig är avliden eller inkompetenta att vara hans vårdnadshavare ska följande personer, om de är behöriga, agera som hans vårdnadshavare i följande ordning:
(1) hans far-och farföräldrar och mor-och farföräldrar;
(2) hans äldre bröder och systrar; eller
(3) varje annan individ eller organisation som är villig att agera som sin vårdnadshavare, förutsatt att samtycke måste erhållas från invånarkommittén, byborskommittén eller civilrättsliga avdelningen på den plats där den minderåriga har sitt hemvist.
Artikel 28 För en vuxen som inte har eller har begränsad kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar ska följande personer, om de är behöriga, agera som hans vårdnadshavare i följande ordning:
(1) hans make;
(2) hans föräldrar och hans barn;
(3) alla andra nära släktingar till honom; eller
(4) alla andra individer eller organisationer som är villiga att agera som hans vårdnadshavare, förutsatt att samtycke måste erhållas från invånarkommittén, byborskommittén eller den civila avdelningen på den plats där den vuxnas hemvist finns.
Artikel 29 En förälder som är vårdnadshavare för sitt barn får i sin testament utse en efterföljande vårdnadshavare för sitt barn.
Artikel 30 En vårdnadshavare kan bestämmas genom överenskommelse mellan de personer som är juridiskt kvalificerade att vara vårdnadshavare. Avdelningens sanna vilja ska respekteras när man bestämmer vårdnadshavaren genom överenskommelse.
Artikel 31 Om en tvist uppstår om en vårdnadshavares beslut, ska förmyndaren utses av invånarkommittén, byborskommittén eller avdelningen för civilrättsliga frågor på den plats där avdelningens hemvist är beläget, och en part som inte är nöjd med en sådan utnämning kan begära att folkdomstolen utser en vårdnadshavare; berörda parter kan också direkt begära folkdomstolen att göra en sådan utnämning.
Vid utnämning av en vårdnadshavare ska invånarkommittén, byborskommittén, avdelningen för civilrättsliga frågor eller folkdomstolen respektera församlingens sanna vilja och utse en vårdnadshavare i avdelningens bästa bland de juridiskt kvalificerade personerna.
Om en församlings personliga, proprietära och andra lagliga rättigheter och intressen inte skyddas innan en vårdnadshavare utses i enlighet med första stycket i denna artikel, ska boendekommittén, byborskommittén, en relevant organisation utsedd enligt lag eller civilavdelningen på den plats där avdelningens hemvist finns ska fungera som tillfällig vårdnadshavare.
När en förmyndare väl har utsetts ska den inte ersättas utan tillstånd. där en vårdnadshavare har ersatts utan tillstånd har ansvaret för den ursprungligen utsedda vårdnadshavaren inte ansvarsfrihet.
Artikel 32 Om det inte finns någon person som är lagligt kvalificerad som vårdnadshavare ska civilförvaltningen fungera som vårdnadshavare och invånarkommittén eller byborskommittén på den plats där avdelningens hemvist är beläget kan också fungera som vårdnadshavare om de är behörig att utföra sina förmyndares uppgifter.
Artikel 33 En vuxen med full kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar får, i väntan på oförmåga i framtiden, rådfråga sina nära släktingar eller andra individer eller organisationer som är villiga att vara hans förmyndare och skriftligen utse en vårdnadshavare för sig själv, vårdnadshavaren när den vuxna förlorar hela eller delar av förmågan att utföra civilrättsliga handlingar.
Artikel 34 En vårdnadshavares skyldigheter är att företräda avdelningen för att utföra civilrättsliga handlingar och skydda avdelningens personliga, äganderättsliga och andra lagliga rättigheter och intressen.
En vårdnadshavares rättigheter som följer av fullgörandet av sina uppgifter enligt lag är skyddade av lagen.
En vårdnadshavare som underlåter att fullgöra sina uppgifter eller kränker avdelningens lagliga rättigheter eller intressen ska vara rättsligt ansvarig.
Om en vårdnadshavare tillfälligt inte kan utföra sina uppgifter på grund av en nödsituation som en oväntad händelse och därmed lämna avdelningen i en obevakad situation, invånarkommittén, byborskommittén eller den civila avdelningen på den plats där avdelningens hemvist finns ska ordna som en tillfällig åtgärd för att ge nödvändig livvård för avdelningen.
Artikel 35 En vårdnadshavare ska utföra sina uppgifter i avdelningens bästa. En vårdnadshavare får inte avyttra avdelningens egendom om det inte är för att skydda avdelningens intressen.
När han utför sina uppgifter och fattar beslut som rör en minderårigas intressen ska en vårdnadshavare för en minderårig respektera den minderåriges sanna vilja baserat på dennes ålder och intelligens.
När en vuxens vårdnadshavare utför sina uppgifter ska han respektera den vuxnas sanna vilja i största möjliga utsträckning och säkerställa och hjälpa avdelningen att utföra civilrättsliga handlingar som är lämpliga för hans intelligens och mentala status. Förmyndaren får inte blanda sig i de frågor som avdelningen kan självständigt hantera.
Artikel 36 Om en vårdnadshavare har utfört någon av följande handlingar ska folkdomstolen, på begäran av en relevant person eller organisation, diskvalificera vårdnadshavaren, vidta nödvändiga tillfälliga åtgärder och utse en ny vårdnadshavare i avdelningens bästa i enlighet med med lag:
(1) delta i handlingar som allvarligt skadar avdelningens fysiska eller mentala hälsa;
(2) underlåtenhet att utföra vårdnadshavarens uppgifter, eller inte kunna utföra sådana uppgifter men vägrar att delegera hela eller delar av uppgifterna till andra och därmed placera församlingen i en desperat situation; eller
(3) delta i andra handlingar som allvarligt kränker avdelningens lagliga rättigheter och intressen.
Den relevanta individen och organisationen som avses i denna artikel inkluderar alla andra personer som är lagligt kvalificerade att vara vårdnadshavare, invånarkommittén, byborskommittén, en skola, en medicinsk institution, kvinnoförbundet, handikappförbundet, ett barn skyddsorganisation, en lagligt etablerad organisation för äldre människor, avdelningen för civilrättsliga frågor och liknande.
Om den ovannämnda individen och organisationen förutom avdelningen för civilrättsliga frågor, som anges i föregående stycke, inte begär folkdomstolen att diskvalificera förmyndaren i rätt tid, ska avdelningen för civilrättsliga frågor inleda en sådan begäran till folkdomstolen.
Artikel 37 En förälder, barn eller make som är lagligt skyldig att betala för sin avdelnings stöd ska fortsätta att fullgöra sådana skyldigheter efter att ha diskvalificerats som vårdnadshavare av folkdomstolen.
Artikel 38 Om församlingens förälder eller barn, som har diskvalificerats som vårdnadshavare av folkdomstolen av andra skäl än att ha begått ett avsiktligt brott mot församlingen, och som verkligen har ångrat sig och förbättrat sina vägar, ansöker till folkdomstolen för att vara återupprättas kan folkdomstolen, efter att ha beaktat den faktiska situationen och efter att ha uppfyllt förutsättningen att församlingens sanna vilja respekteras, återinföra vårdnadshavaren och förmyndarskapet mellan församlingen och vårdnadshavaren som därefter utses av folkdomstolen efter diskvalificering av den ursprungliga vårdnadshavaren ska således avslutas samtidigt.
Artikel 39 Förmyndarskap upphör under någon av följande omständigheter:
(1) avdelningen har fått eller återfått full kapacitet för att utföra civilrättsliga handlingar,
(2) vårdnadshavaren har blivit inkompetent att vara vårdnadshavare;
(3) avdelningen eller vårdnadshavaren avgår; eller
(4) Alla andra omständigheter där folkdomstolen beslutar att avsluta förmyndarskapet.
Om en församling fortfarande har behov av en vårdnadshavare efter förmyndarskapets upphörande ska en ny vårdnadshavare utses enligt lag.
Avsnitt 3 Förklaring av en saknad person och dödsförklaring
Artikel 40 Om en fysisk persons vistelseort har varit okänd i två år, kan en intresserad person begära folkdomstolen att förklara den fysiska personen som en saknad person.
Artikel 41 Den tid under vilken en fysisk persons vistelseort är okänd räknas från det datum då den fysiska personen inte har hört talas om sedan dess. Om en person saknas under ett krig, räknas tidpunkten för var han befinner sig okänd från det datum kriget avslutas eller från det datum som den berörda myndigheten bestämmer.
Artikel 42 En försvunnen persons egendom ska förvaras hos sin make, vuxna barn, föräldrar eller andra personer som är villiga att ta sådan vårdnad.
Om en tvist uppstår om vårdnaden av en försvunnen persons egendom, eller de personer som anges i föregående stycke är otillgängliga eller inkompetenta för ett sådant ändamål, ska egendomen placeras i förvar för en person som utsetts av folkdomstolen.
Artikel 43 En vårdnadshavare ska på ett korrekt sätt förvalta den försvunna personens egendom och skydda hans äganderätt.
Skatter, skulder och andra skyldigheter som betalas av en saknad person, om någon, ska betalas av vårdnadshavaren av den saknade personens egendom.
En vårdnadshavare som avsiktligt eller på grund av grov vårdslöshet orsakar skador på den saknade personens egendom ska ersättas.
Artikel 44 Om en vårdnadshavare inte fullgör sina uppgifter om vårdnadshavare, kränker den saknade personens äganderätt eller intressen, eller om vårdnadshavaren blir oförmögen att vara vårdnadshavare, kan en intresserad person för den saknade personen begära folkdomstolen att ersätta vårdnadshavaren.
En vårdnadshavare kan med rätta skäl begära folkdomstolen att utse en ny vårdnadshavare som ersätter sig själv.
Om folkdomstolen utser en ny förvaringsinstitut har den nya förvaringsinstitutet rätt att begära att den tidigare förvaringsinstitutet levererar relevant egendom och en förvaltningsrapport i rätt tid.
Artikel 45 Om en saknad person återträder ska folkdomstolen på begäran av nämnda person eller en intresserad person därav återkalla förklaringen om att han saknas.
En försvunnen person som återkommer har rätt att begära vårdnadshavaren att leverera relevant egendom och en förvaltningsrapport i rätt tid.
Artikel 46 En intresserad person kan begära folkdomstolen att göra en förklaring om en fysisk persons död under något av följande omständigheter:
(1) den fysiska personens vistelseort har varit okänd i fyra år; eller
(2) den fysiska personens vistelseort har varit okänt i två år till följd av en olycka.
Det tvååriga kravet på att en fysisk person ska förklaras död gäller inte om personens vistelseort har varit okänt till följd av en olycka och om en relevant myndighet intygar att det är omöjligt för nämnda fysiska person att fortfarande leva.
Artikel 47 Om en intresserad person begär folkdomstolen att förklara en fysisk persons död, medan en annan intresserad person begär att förklara den person som saknas, ska folkdomstolen förklara att personen är död om villkoren för dödsförklaringen enligt föreskrifterna i denna kod är uppfyllda.
Artikel 48 För en person som förklarats död anses datumet då folkdomstolen fattar en dom som förklarar hans död vara dagen för hans död; för en person som förklarats död på grund av att hans vistelseort är okänt till följd av en olycka, anses datumet för olyckans förekomst som dagen för hans död.
Artikel 49 Förklaringen om dödsfallet för en fysisk person som fortfarande lever påverkar inte effekterna av de civilrättsliga handlingar som utförts av personen under den period dödsförklaringen är effektiv.
Artikel 50 Om en person som förklarats död återkommer ska folkdomstolen, på begäran av personen eller en intresserad person därav, återkalla förklaringen om hans död.
Artikel 51 Äktenskapligt förhållande med en person som förklarats död upphör att existera från den dag då förklaringen om hans död avges. Om dödsförklaringen återkallas ska det ovannämnda äktenskapliga förhållandet återupptas automatiskt från det datum då dödsförklaringen återkallas, utom när makan har gift sig med någon annan eller skriftligen till äktenskapsregistreringsmyndigheten meddelar ovilligheten att återuppta äktenskapet. .
Artikel 52 Om ett barn till en person som förklarats död har lagligen adopterats av andra under den period då dödsförklaringen är i kraft, ska den som förklarats död inte, efter att förklaringen om hans död har återkallats, hävda att adoption är ogiltig den grunderna att hans barn adopteras utan hans medgivande.
Artikel 53 Om en förklaring om en persons död återkallas, har personen rätt att begära att de som har fått sin egendom enligt bok VI i denna kod återlämnar fastigheten, eller göra lämplig ersättning om fastigheten inte kan återlämnas.
Om en intresserad person döljer den verkliga informationen och får en fysisk person att förklaras död för att få dennes egendom, ska den berörda personen, förutom att återlämna den felaktigt erhållna egendomen, ersätta den förlust som orsakats på detta sätt.
Avsnitt 4 Enskilda industri- och kommersiella hushåll och hushåll med avtalshantering på landsbygden
Artikel 54 En fysisk person som driver ett industriellt eller kommersiellt företag kan registrera det, i enlighet med lag, som ett individuellt drivet industriellt och kommersiellt hushåll. Ett industriellt och kommersiellt hushåll kan ha ett handelsnamn.
Artikel 55 Medlemmar i ett ekonomiskt kollektiv på landsbygden som enligt lag har beviljats ett originalkontrakt för att driva en jordbruksmark och bedriver drift av marken på hushållsbasis är avtalshushåll på landsbygden.
Artikel 56 Skulden för ett individuellt drivet industriellt och kommersiellt hushåll ska betalas från tillgångarna för den person som driver verksamheten i eget namn eller från individens familjetillgångar om verksamheten drivs i hushållets namn, eller om det är omöjligt att avgöra om verksamheten bedrivs i individens namn eller i individens hushåll, utifrån individens familjetillgångar.
Skulden hos ett kontraktsförvaltningshushåll på landsbygden ska betalas från tillgångarna i det hushåll som bedriver verksamheten på den kontrakterade landsbygden eller från den del av tillgångarna hos familjemedlemmarna som faktiskt bedriver sådan verksamhet.
Kapitel III Juridiska personer
Avsnitt 1 Allmänna regler
Artikel 57 En juridisk person är en organisation som har förmåga att åtnjuta civilrättsliga rättigheter och förmåga att utföra civilrättsliga handlingar, och som självständigt åtnjuter civilrättsliga rättigheter och tar på sig civilrättsliga skyldigheter i enlighet med lag.
Artikel 58 En juridisk person ska upprättas i enlighet med lag.
En juridisk person ska ha sitt eget namn, styrningsstruktur, hemvist och tillgångar eller fonder. De specifika villkoren och förfarandena för inrättandet av en juridisk person ska vara i enlighet med lagar och administrativa bestämmelser.
Om det finns lagar eller administrativa bestämmelser som föreskriver att inrättandet av en juridisk person ska vara föremål för godkännande av en relevant myndighet ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 59 En juridisk persons förmåga att åtnjuta civilrättsliga rättigheter och förmåga att utföra civilrättsliga handlingar förvärvas när den juridiska personen är etablerad och upphör när den juridiska personen avslutas.
Artikel 60 En juridisk person åtar sig oberoende civilrättsligt ansvar i omfattning av alla dess tillgångar.
Artikel 61 Den person som ansvarar för att företräda en juridisk person i den civila verksamheten i enlighet med lagen eller den juridiska personens bolagsordning är den juridiska personens juridiska företrädare.
De juridiska konsekvenserna av den civila verksamhet som bedrivs av den juridiska ombudet i den juridiska personens namn ska antas av den juridiska personen.
Eventuella begränsningar av den juridiska representantens befogenhet att företräda den juridiska personen som föreskrivs i bolagsordningen eller införs av den juridiska personens styrande organ ska inte göras gällande en tredje person i god tro.
Artikel 62 Om en juridisk företrädare för en juridisk person orsakar skada på andra under fullgörandet av sitt ansvar ska det på detta sätt åtalade civilrättsliga ansvaret antas av den juridiska personen.
Efter att ha antagit ovannämnda civilrättsliga ansvar har den juridiska personen rätt till skadestånd, i enlighet med lag eller dess bolagsordning, mot sin juridiska ombud som är fel.
Artikel 63 En juridisk persons hemvist är den plats där dess huvudsakliga administrativa kontor är beläget. Om en juridisk person enligt lag krävs för att vara registrerad ska platsen för dess huvudsakliga administrativa kontor registreras som sitt hemvist.
Artikel 64 Om det finns någon förändring i något ärende som har registrerats under en juridisk persons existens, ska den juridiska personen ansöka till registreringsmyndigheten om ändring av sin registrering i enlighet med lag.
Artikel 65 Den faktiska situationen för en juridisk person, som är oförenlig med vad som registreras vid registrering, får inte göras gällande en tredje person i god tro.
Artikel 66 Registreringsmyndigheten ska, i enlighet med lag, i god tid lägga upp ett offentligt meddelande om den information som registrerats av en juridisk person vid registreringen.
Artikel 67 Vid sammanslagning mellan eller mellan juridiska personer ska den juridiska personens rättigheter och skyldigheter åtnjutas och antas av den efterlevande juridiska personen.
Vid uppdelning av en juridisk person ska den juridiska personens rättigheter och skyldigheter åtnjutas och övertas gemensamt av de juridiska personer som inrättats efter delningen, såvida inte annat avtalats av dess borgenärer och gäldenärer.
Artikel 68 Om någon av följande orsaker finns avslutas en juridisk person efter att den har slutfört likvidation och avregistrering enligt lag:
(1) den juridiska personen är upplöst;
(2) den juridiska personen förklaras konkurs, eller
(3) det finns en annan orsak enligt lag. Om det finns lagar eller administrativa bestämmelser som föreskriver att uppsägning av en juridisk person ska vara föremål för godkännande av relevant myndighet, ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 69 En juridisk person upplöses under någon av följande omständigheter:
Artikel 69 En juridisk person upplöses under någon av följande omständigheter:
(1) den tid som anges i dess bolagsordning löper ut, eller någon annan orsak till upplösning som föreskrivs i bolagsordningen finns;
(2) den juridiska personens styrande organ fattar en resolution om att upplösa den juridiska personen;
(3) den juridiska personen måste upplösas på grund av en fusion eller uppdelning;
(4) den juridiska personens företagslicens eller registreringsbevis återkallas lagligt, eller den juridiska personen har fått en order om stängning eller upplösts; eller
(5) det finns en annan omständighet enligt lag.
Artikel 70 När en juridisk person upplöses av andra skäl än en sammanslagning eller uppdelning, ska en likvidationskommitté bildas i tid av de personer som har likvidationsskyldighet att avveckla den juridiska personen.
Om inte annat föreskrivs i lagar eller administrativa föreskrifter, är medlemmar i den juridiska personens verkställande eller beslutsfattande organ, såsom styrelseledamöterna eller rådsmedlemmarna, personerna med skyldigheten att avveckla den juridiska personen.
De personer som är skyldiga att avveckla den juridiska personen som underlåter att utföra sina uppgifter i tid och orsakar skada på andra ska ha civilrättsligt ansvar; den behöriga myndigheten eller en intresserad person kan begära folkdomstolen att utse berörda personer att bilda en likvidationskommitté för att avveckla den juridiska personen.
Artikel 71 Förfarandet för avveckling av en juridisk person och likviditetskommitténs myndigheter ska vara i överensstämmelse med bestämmelserna i relevant lag. i avsaknad av en sådan bestämmelse ska de relevanta reglerna i företagslagen tillämpas i tillämpliga delar.
Artikel 72 Under likvidationsperioden fortsätter en juridisk person att existera men får inte bedriva någon verksamhet som inte är relaterad till likvidationen.
Såvida inte annat föreskrivs i lag ska, efter avslutad likvidation, kvarvarande tillgångar för en likviderad juridisk person distribueras i enlighet med dess bolagsordning eller beslut fattat av dess styrande organ.
En juridisk person avslutas efter avveckling och avregistrering är klar. en juridisk person som enligt lag inte är skyldig att registrera upphör att existera efter avslutad likvidation.
Artikel 73 En juridisk person som förklarats konkurs avslutas efter avslutad konkurslikvidation och avregistrering i enlighet med lag.
Artikel 74 En juridisk person får etablera filialer i enlighet med lag. Om det finns lagar eller administrativa föreskrifter som föreskriver att en sådan filial ska registreras ska sådana bestämmelser följas.
Om en filial av en juridisk person bedriver civil verksamhet i eget namn, ska det civilrättsliga ansvaret på detta sätt åta sig den juridiska personen. det civilrättsliga ansvaret kan betalas först från de tillgångar som förvaltas av filialen, och eventuella brister ska tillgodoses av den juridiska personen.
Artikel 75 De juridiska konsekvenserna av den civila verksamhet som bedrivs av en inkorporator i syfte att upprätta en juridisk person ska antas av den juridiska personen. eller, om ingen juridisk person framgångsrikt etableras, av inkorporatören, eller inkorporatörerna gemensamt och separat om det finns två eller flera av dem.
Om en inkorporator bedriver civil verksamhet i eget namn i syfte att upprätta en juridisk person och därmed åtar sig civilrättsligt ansvar kan en tredje person borgenär välja att begära antingen den juridiska personen eller inkorporatören att bära ansvaret.
Avsnitt 2 Juridiska personer som är vinstdrivande
Artikel 76 En vinstdrivande juridisk person är en juridisk person som är inrättad i syfte att göra vinster och fördela vinsten mellan dess aktieägare och andra kapitalbidragare.
I vinstdrivande juridiska personer ingår aktiebolag, ansluter sig till aktiebolag som är begränsade av aktier och andra företag som har status som juridisk person.
Artikel 77 En vinstdrivande juridisk person upprättas vid registrering i enlighet med lag.
Artikel 78 Registreringsmyndigheten ska utfärda en företagslicens till en juridiskt etablerad vinstdrivande juridisk person. Datumet för utfärdandet av företagslicensen är dagen för den vinstdrivande juridiska personen.
Artikel 79 För att inrätta en vinstdrivande juridisk person ska det finnas bolagsordning utformad i enlighet med lag.
Artikel 80 En vinstdrivande juridisk person ska inrätta ett styrande organ.
Det styrande organet har befogenhet att revidera den juridiska personens bolagsordning, välja eller ersätta medlemmar i verkställande eller tillsynsorgan och utföra andra uppgifter som anges i bolagsordningen.
Artikel 81 En vinstdrivande juridisk person ska inrätta ett verkställande organ.
Verkställande organet har befogenhet att sammankalla styrelsemöten, besluta om affärs- och investeringsplaner, upprätta en intern ledningsstruktur och utföra andra ansvarsområden som anges i den juridiska personens bolagsordning.
Om en juridisk persons verkställande organ är styrelse eller verkställande direktör, ska den juridiska representanten vara styrelsens ordförande, verkställande direktör eller chef, enligt vad som anges i bolagsordningen. Om det inte finns någon styrelse eller verkställande direktör, ska den person med huvudansvar som anges i bolagsordningen vara det verkställande organet och den juridiska personens juridiska företrädare.
Artikel 82 Om en juridisk person för vinstsyfte inrättar ett tillsynsorgan såsom en tillsynsnämnd eller en tillsynsmyndighet, har tillsynsorganet, i enlighet med lag, befogenhet att inspektera den juridiska personens ekonomiska frågor, övervaka utförandet av plikten av medlemmarna i det verkställande organet och den juridiska personens högsta ledningsansvariga och utför andra ansvarsområden som anges i bolagsordningen.
Artikel 83 En kapitaltillskott till en vinstdrivande juridisk person får inte missbruka hans rättigheter som sådana för att skada den juridiska personens eller någon annan kapitalgivares intressen. En kapitaltillskott som missbrukar sådana rättigheter och orsakar skada på den juridiska personen eller någon annan kapitalansvarig ska ha civilrättsligt ansvar enligt lag.
En kapitaltillskott till en vinstdrivande juridisk person får inte missbruka den juridiska personens oberoende status och hans egen begränsade ansvar för att skada den juridiska personens borgenärers intressen. En kapitaltillskott som missbrukar den juridiska personens oberoende status eller sin egen begränsade ansvarsstatus för att undvika återbetalning av skulder och därmed allvarligt skada den juridiska personens borgenärers intressen ska solidariskt hållas ansvarig för den juridiska personens skyldigheter.
Artikel 84 De kontrollerande kapitalbidragarna, de faktiska kontrollerna, styrelseledamöterna, tillsynsmyndigheterna och ledande befattningshavare för en vinstdrivande juridisk person ska inte skada den juridiska personens intressen genom att dra nytta av några anknutna relationer och ska kompensera för den förlust som sålunda orsakat laglig person.
Artikel 85 En kapitaltillskott till en vinstdrivande juridisk person kan begära folkdomstolen att återkalla en resolution som fattas vid ett möte i den juridiska personens styrande organ eller verkställande organ om förfarandet för sammankallande av mötet eller omröstningsmetoden för detta bryter mot lagar, administrativa bestämmelser eller juridiska personers bolagsordning, eller, om innehållet i resolutionen strider mot bolagsordningen, förutsatt att alla civilrättsliga förhållanden som redan har bildats mellan den juridiska personen och en tredje person baserat på en sådan resolution ska inte påverkas.
Artikel 86 En vinstdrivande juridisk person ska, när han bedriver operativ verksamhet, iaktta kommersiell etik, upprätthålla säkerheten för transaktioner, underkastas regeringens och allmänhetens tillsyn och ta socialt ansvar.
Avsnitt 3 Ideella juridiska personer
Artikel 87 En ideell juridisk person är en juridisk person som är inrättad för allmän välfärd eller andra ideella ändamål och som inte får fördela någon vinst till dess kapitalbidragare, inkorporatorer eller medlemmar.
Icke-vinstdrivande juridiska personer inkluderar offentliga institutioner, sociala organisationer, stiftelser, institutioner för socialtjänst och liknande.
Artikel 88 En offentlig institution som inrättats för att tillhandahålla offentliga tjänster för att tillgodose behoven för ekonomisk och social utveckling uppnår status som en juridisk person för en offentlig institution om den uppfyller kraven för att vara en juridisk person och är lagligt registrerad som sådan. om lagen inte kräver att en sådan offentlig institution ska registreras, uppnår den status som en juridisk person från en offentlig institution från och med dagen för dess inrättande.
Artikel 89 När en juridisk person av en offentlig institution inrättar ett råd är rådet dess beslutande organ om inte annat föreskrivs i lag. Den juridiska företrädaren för en juridisk person från en offentlig institution väljs i enlighet med bestämmelserna i lagar, administrativa bestämmelser eller den juridiska personens bolagsordning.
Artikel 90 En social organisation som inrättats på grundval av medlemmarnas gemensamma vilja för ett ideellt ändamål, såsom allmän välfärd eller alla medlemmars gemensamma intresse, uppnår status som en juridisk person för social organisation om den uppfyller kraven för att vara en juridisk person och är lagligt registrerad som sådan. Om lagen inte kräver att en sådan social organisation ska registreras, uppnår den status som en juridisk person för social organisation från och med den dag då den inrättades.
Artikel 91 För att inrätta en juridisk person för social organisation, ska det finnas bolagsordning utformad i enlighet med lag.
En juridisk person från en social organisation ska inrätta ett styrande organ såsom en medlemsförsamling eller ett möte med medlemmarnas företrädare.
En juridisk person för social organisation ska inrätta ett verkställande organ såsom ett råd. Rådets ordförande, presidenten eller en person med liknande ansvar ska i enlighet med bolagsordningen agera som juridisk person för den juridiska personen.
Artikel 92 En stiftelse eller en socialtjänstinstitution som är inrättad med donerad egendom för allmänna välfärd uppnår status som begåvad juridisk person om den uppfyller kraven för att vara en juridisk person och är lagligt registrerad som sådan.
En webbplats som är lagligt etablerad för att hålla religiösa aktiviteter kan registreras som en juridisk person och uppnår status som en begåvad juridisk person om den uppfyller kraven för att vara en juridisk person. Om det finns lagar eller administrativa bestämmelser som föreskriver religiösa platser, ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 93 För att upprätta en begåvad juridisk person ska det finnas bolagsordning formulerad i enlighet med lag.
En begåvad juridisk person ska inrätta ett beslutande organ såsom ett råd eller någon annan form av demokratiskt ledningsorgan och ett verkställande organ. Rådets ordförande eller en person med liknande ansvarsområden ska i enlighet med bolagsordningen agera som juridisk person för den juridiska personen.
En begåvad juridisk person ska inrätta ett tillsynsorgan såsom en tillsynsnämnd.
Artikel 94 En givare har rätt att undersöka och lämna kommentarer och förslag på utgifterna och förvaltningen av den egendom som han har donerat till en begåvad juridisk person, och den begåvade juridiska personen ska svara ärligt och i rätt tid.
Om ett beslut fattas av beslutande organ, verkställande organ eller den juridiska ombudet för en begåvad juridisk person, om beslutsförfarandet strider mot lagar, administrativa bestämmelser eller juridiska personers bolagsordning, eller , om innehållet i beslutet bryter mot bolagsordningen, kan en givare eller någon annan intresserad person, eller den behöriga myndigheten begära folkdomstolen att återkalla beslutet, förutsatt att alla civilrättsliga förhållanden som redan bildats mellan den begåvade juridiska personen och en bona fide tredje person baserad på ett sådant beslut ska inte påverkas.
Artikel 95 När en icke-vinstdrivande juridisk person som är inrättad för allmänhetens välfärd upphör ska den inte fördela de kvarvarande tillgångarna bland sina kapitalbidragare, inkorporatorer eller medlemmar. De kvarvarande tillgångarna ska fortsätta att användas för allmänhetens välfärd, såsom föreskrivs i bolagsordningen eller den resolution som fattas av det styrande organet; om det inte är möjligt att avyttra sådana kvarvarande tillgångar i enlighet med bolagsordningen eller beslutet från det styrande organet, ska den behöriga myndigheten ta avgiften för att överföra tillgångarna till en annan juridisk person med samma eller liknande syften och sedan göra ett offentligt meddelande.
Avsnitt 4 Särskilda juridiska personer
Artikel 96 Vid tillämpningen av detta avsnitt är juridiska personer i statliga organ, kollektiva juridiska personer på landsbygden, juridiska personer i städer och på landsbygden kooperativa och juridiska personer i primärnivå självstyrande organisationer särskilda typer av juridiska personer.
Artikel 97 Ett statligt organ med oberoende budgetar eller en lagstadgad institution som antar administrativa funktioner är kvalificerad som juridisk person från det statliga organet från dagen för dess inrättande och kan bedriva civil verksamhet som är nödvändig för att fullgöra sitt ansvar.
Artikel 98 En juridisk person från ett statligt organ upphör när det statliga organet stängs och dess civilrättsliga rättigheter och skyldigheter åtnjutas och antas av den efterföljande juridiska personen. i avsaknad av ett efterföljande statligt organ ska nämnda rättigheter och skyldigheter åtnjutas och antas av den juridiska person som är organ som har fattat beslutet att stänga det.
Artikel 99 Ett landsbygdsekonomiskt kollektiv uppnår status som juridisk person i enlighet med lag.
Om det finns lagar eller administrativa föreskrifter som föreskriver ekonomiska ekonomiska kollektiv på landsbygden ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 100 Ett ekonomiskt kooperativ i städer eller på landsbygden uppnår status som juridisk person i enlighet med lag.
Om det finns lagar eller administrativa bestämmelser som föreskriver ekonomiska kooperativ i städer och på landsbygden ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 101 En stadsborskommitté eller en byborskommitté, som en självstyrande organisation på primär nivå, uppnår status som juridisk person och får delta i civila aktiviteter som är nödvändiga för att fullgöra sina skyldigheter.
Om det inte finns något byekonomiskt kollektiv, kan byborskommittén, i enlighet med lag, utföra sina uppgifter för ett byekonomiskt kollektiv.
Kapitel IV Oförenade organisationer
Artikel 102 En icke-bildad organisation är en organisation som inte har status som juridisk person men kan bedriva civil verksamhet i eget namn i enlighet med lag.
I icke-registrerade organisationer ingår enmansföretag, partnerskap, professionella serviceinstitutioner som inte har status som juridisk person och liknande.
Artikel 103 Oförenade organisationer ska registreras i enlighet med lag.
Om lagar eller administrativa föreskrifter föreskriver att inrättande av en icke-bildad organisation ska godkännas av relevant myndighet, ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 104 Om en icke-bildad organisation blir insolvent ska dess kapitalbidragare eller promotorer ta obegränsat ansvar för organisationens skulder, såvida inte annat föreskrivs i lag.
Artikel 105 En icke inkorporerad organisation kan utse en eller flera medlemmar för att företräda organisationen för att bedriva civil verksamhet.
Artikel 106 En icke-bildad organisation ska upplösas under någon av följande omständigheter:
(1) om termen som anges i dess bolagsordning löper ut eller någon annan orsak till upplösning som föreskrivs i bolagsordningen finns;
(2) där dess kapitaltillskott eller promotorer beslutar att upplösa det; eller
(3) där upplösning krävs under andra omständigheter enligt lag.
Artikel 107 Vid upplösning ska en icke-bildad organisation avvecklas i enlighet med lag.
Artikel 108 Utöver bestämmelserna i detta kapitel ska bestämmelserna i avsnitt 1 i kapitel III i denna bok tillämpas på icke inkorporerade organisationer i tillämpliga delar.
Kapitel V Civilrättsliga rättigheter
Artikel 109 En fysisk persons personliga frihet och värdighet skyddas av lagen.
Artikel 110 En fysisk person åtnjuter rätten till liv, rätten till kroppslig integritet, rätten till hälsa, rätten att namnge, rätten till likhet, rätten till rykte, rätten till ära, rätten till privatliv och rätten till äktenskapets frihet.
En juridisk person eller en icke-bildad organisation har rätten till enhetsnamn, rätten till rykte och rätten till ära.
Artikel 111 En fysisk persons personuppgifter skyddas av lagen. Varje organisation eller individ som behöver komma åt andras personuppgifter måste göra det i enlighet med lag och garantera säkerheten för sådan information och får inte olagligt samla in, använda, bearbeta eller överföra andras personliga information, eller olagligt handla, tillhandahålla eller publicera sådan information.
Artikel 112 De personliga rättigheterna för en fysisk person som härrör från ett äktenskapligt eller familjärt förhållande skyddas av lagen.
Artikel 113 De civilrättsliga personers äganderätt skyddas lika av lagen.
Artikel 114 Personer i civilrätten har verkliga rättigheter enligt lag.
Verkliga rättigheter är rättigheterna att direkt och exklusivt kontrollera en specifik sak av rättighetsinnehavaren i enlighet med lag, som består av äganderätten, rätten till nyttjanderätt och säkerhetsintressen i fastigheten.
Artikel 115 Fastigheter består av fast och lös egendom. Om lagen föreskriver att en rättighet ska behandlas som egendom som en verklig rättighet ligger över, ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 116 Kategorierna och innehållet i de verkliga rättigheterna anges i lag.
Artikel 117 Om en fast egendom exponeras eller rekvisitioneras i allmänhetens intresse enligt myndighetens räckvidd och det förfarande som föreskrivs i lag, ska en rättvis och rimlig ersättning betalas.
Artikel 118 Personer i civilrätten har personliga rättigheter enligt lag.
En rättighet i personam är rätten för en tvingande att begära en specifik skyldig att göra eller inte göra en viss handling, som härrör från ett kontrakt, en tortyrhandling, en negotiorum gestio eller orättvis anrikning, eller på annat sätt som följer av lagens funktion. .
Artikel 119 Ett avtal som bildats i enlighet med lag är juridiskt bindande för parterna i avtalet.
Artikel 120 Om en persons civilrättsliga rättigheter och intressen kränks på grund av en skadevållande handling, har personen rätt att begära skadeståndaren att bära skadeståndsansvar.
Artikel 121 En person som utan lagstadgad eller avtalsenlig förpliktelse bedriver ledningsverksamhet för att förhindra att en annan person lider av intresset, har rätt att begära att den andra personen som får förmån därav ska ersätta de nödvändiga utgifterna.
Artikel 122 Om en person erhåller orättvisa intressen på bekostnad av en annan persons förlust utan rättslig orsak, har den person som skadats således rätt att begära att den berikade personen återbetalar.
Artikel 123 Personerna i civilrätten åtnjuter immateriella rättigheter enligt lag.
Immateriella rättigheter är de exklusiva rättigheter som rättsinnehavarna åtnjuter enligt lag om följande ämnen:
(1) verk;
(2) uppfinningar, nya verktygsmodeller eller mönster;
(3) varumärken;
(4) geografiska beteckningar,
(5) affärshemligheter;
(6) layoutdesign för integrerade kretsar;
(7) nya växtvarianter; och
(8) övriga ämnen enligt lag.
Artikel 124 En fysisk person har rätt till arv i enlighet med lag.
Privat egendom som lagligen ägs av en fysisk person kan överföras genom arv i enlighet med lag.
Artikel 125 Personer i civilrätten har aktieägarrättigheter och andra investerarrättigheter i enlighet med lag.
Artikel 126 Personer i civilrätten åtnjuter andra civilrättsliga rättigheter och intressen enligt lag.
Artikel 127 Om det finns lagar som särskilt skyddar data och virtuella tillgångar online ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 128 Om det finns lagar som särskilt föreskriver skyddet av de minderåriga, äldre, funktionshindrade, kvinnors eller konsumenters civilrättsliga rättigheter ska sådana bestämmelser följas.
Artikel 129 Civilrättsliga rättigheter kan förvärvas genom utförande av en civilrättslig handling, förekomst av en handling de facto, inträffande av en händelse enligt lag eller på annat sätt som föreskrivs i lag.
Artikel 130 Personer i civilrätten åtnjuter sina civilrättsliga rättigheter enligt sin egen vilja och i enlighet med lag utan frihet.
Artikel 131 Vid utövandet av civilrättsliga rättigheter ska personerna i civilrätten fullgöra sina skyldigheter enligt lag och överenskomna med de andra parterna.
Artikel 132 Ingen person i civilrätten får missbruka sina civilrättsliga rättigheter och skada statens intressen, allmänhetens eller andras lagliga rättigheter och intressen.
Kapitel VI Civilrättsliga handlingar
Avsnitt 1 Allmänna regler
Artikel 133 En civilrättslig handling är en handling genom vilken en person av civilrätten genom avsiktsuttryck skapar, ändrar eller avslutar ett civilrättsligt förhållande.
Artikel 134 En civilrättslig handling kan genomföras genom enhälligt samtycke från två eller flera parter, eller genom en parts ensidiga uttryck för avsikt.
När en juridisk person eller en organisation som inte ingår i bolaget fattar en resolution i enlighet med förfarandet och röstningsmetoden som föreskrivs i lag eller som föreskrivs i dess bolagsordning, genomförs en sådan resolution som en civilrättslig handling.
Artikel 135 En civilrättslig handling kan göras skriftligt, muntligt eller i någon annan form; där en viss form krävs enligt lagar eller administrativa föreskrifter, eller som parterna är överens om, ska det göras i en sådan form.
Artikel 136 Om inte annat föreskrivs i lag eller överenskommits av parterna, träder en civil rättsakt i kraft vid den tidpunkt då den genomförs.
En person som utför en civilrättslig handling får inte ändra eller återkalla lagen utan tillstånd, såvida inte detta är i överensstämmelse med lagen eller som den andra parten godkänner.
Avsnitt 2 Uttryck av avsikt
Artikel 137 Ett uttryck för avsikt som görs i en kommunikation i realtid träder i kraft från den tidpunkt den person som avsikten uttrycks till är medveten om dess innehåll.
Ett avsiktsuttryck i en annan form än en kommunikation i realtid träder i kraft från det att den når den person till vilken avsikten uttrycks. Om ett sådant uttryck för avsikt görs genom ett elektroniskt datameddelande och den person till vilken avsikten uttrycks har utsett ett specifikt datamottagningssystem, blir det effektivt från det att ett sådant datameddelande kommer in i systemet; där inget datamottagningssystem är specifikt utsett, blir det effektivt från den tidpunkt den person till vilken avsikten uttrycks vet eller borde ha vetat att datameddelandet har gått in i systemet. Om parterna har kommit överens om annat om den effektiva tidpunkten för avsiktsuttryck i form av ett elektroniskt datameddelande, ska ett sådant avtal ha företräde.
Artikel 138 Om ett uttryck för avsikt inte görs för någon specifik person, blir det effektivt när uttrycket är avslutat, om inte annat föreskrivs i lagen.
Artikel 139 Ett uttryck för avsikt som görs genom offentligt meddelande träder i kraft när offentliggörandet publiceras.
Artikel 140 En person som utför en civilrättslig handling kan uttrycka avsikt antingen uttryckligen eller implicit.
Tystnad anses endast vara ett uttryck för avsikt när det föreskrivs i lag, överenskommits av parterna eller överensstämmer med hur parterna handlar.
Artikel 141 En person som utför en civilrättslig handling kan dra tillbaka ett avsiktsuttryck. Meddelandet om återkallande av avsiktsuttrycket ska nå motparten före eller samtidigt med motpartens mottagande av avsiktsuttrycket.
Artikel 142 Om ett uttryck för avsikt görs för en annan person, ska uttrycket betydelse tolkas enligt de ord och meningar som används, med hänvisning till relevanta termer, karaktären och syftet med den civila rättsakten, seden och principen om god tro.
Om ingen avsikt uttrycks för någon specifik person ska den verkliga avsikten för den person som utför en civilrättslig handling inte tolkas enbart på de ord och meningar som används, utan tillsammans med relevanta termer, karaktären och syftet med det civila rättsakt, sed och principen om god tro.
Avsnitt 3 Effekt av en civilrättslig lag
Artikel 143 En civilrättslig handling är giltig om följande villkor är uppfyllda:
(1) den person som utför handlingen har den kapacitet som krävs för att utföra civilrättsliga handlingar,
(2) avsikten som uttrycks av personen är sann; och
(3) lagen bryter inte mot några obligatoriska bestämmelser i lagar eller administrativa förordningar, och inte heller kränker allmän ordning eller god moral.
Artikel 144 En civilrättslig handling som utförs av en person som inte har någon kapacitet att utföra civila rättsakter är ogiltig.
Artikel 145 En civilrättslig handling, utförd av en person med begränsad kapacitet att utföra civila rättsliga handlingar som är rent fördelaktigt för personen eller som är lämplig för personens ålder, intelligens eller mentala status; varje annan civilrättslig handling som utförs av en sådan person är giltig om ett samtycke eller ratificering erhålls från hans juridiska ombud.
En tredje person som är inblandad i handlingen som utförs av en person med begränsad kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar kan begära att dennes juridiska ombud ratificerar lagen inom 30 dagar från mottagandet av anmälan. Den juridiska ombudets passivitet anses vara vägran att ratificera. Innan en sådan handling ratificeras, har en tredje person i god tro rätt att återkalla lagen. Återkallelsen ska göras genom meddelande.
Artikel 146 En civilrättslig handling som utförs av en person och en annan person baserat på ett falskt avsiktsuttryck är ogiltig.
Om ett avsiktsuttryck medvetet döljer en civil rättsakt ska giltigheten av den dolda rättsakten bestämmas i enlighet med gällande lagar.
Artikel 147 Om en civilrättslig handling utförs på grundval av allvarligt missförstånd har den person som utför handlingen rätt att begära folkdomstolen eller en skiljedomsinstitution att återkalla lagen.
Artikel 148 Om en part på bedrägligt sätt föranleder den andra parten att utföra en civilrättslig handling mot dennes verkliga avsikt, har den bedragna parten rätt att begära folkdomstolen eller en skiljedomsinstitution att återkalla lagen.
Artikel 149 Om en part vet eller borde ha vetat att en civilrättslig handling som utförs av den andra parten är baserad på en tredje persons bedrägliga handling och strider mot den andra partens verkliga avsikt, har den bedragna parten rätt att begära folkdomstolen eller en skiljedomsinstitution för att återkalla den civila rättsakten.
Artikel 150 Om en part utför en civilrättslig handling mot sin verkliga avsikt på grund av tvång från den andra parten eller en tredje person, har den tvungna parten rätt att begära folkdomstolen eller en skiljedomsinstitution att återkalla den civila rättsakten.
Artikel 151 I situationer som när en part utnyttjar den andra parten som befinner sig i en desperat situation eller saknar förmågan att fatta dom, och som ett resultat den civila rättsliga handling som sålunda utförs uppenbarligen är orättvis, har den skadade parten rätt att begära folkdomstolen eller en skiljedomsinstitution för att återkalla lagen.
Artikel 152 En parts rätt att återkalla en civil rättsakt släcks under någon av följande omständigheter:
(1) parten har misslyckats med att utöva rätten till återkallelse inom ett år från den dag då den vet eller borde ha känt till orsaken till återkallelsen, eller inom 90 dagar från den dag då den part som har utfört handlingen med allvarligt missförstånd känner till eller borde ha känt till orsaken till återkallande;
(2) den part som agerar under tvång har inte utnyttjat rätten till återkallelse inom ett år från det datum då tvånget upphör; eller
(3) den part som blir medveten om orsaken till återkallelsen avstår från rätten till återkallelse uttryckligen eller genom sitt eget beteende.
Rätten till återkallelse upphör om parten inte utövar den inom fem år från det att den civila rättsakten har genomförts.
Artikel 153 En civilrättslig handling som strider mot de obligatoriska bestämmelserna i lagar eller administrativa bestämmelser är ogiltig, såvida inte sådana obligatoriska bestämmelser inte leder till ogiltighet av en sådan civilrättslig handling.
En civilrättslig handling som kränker allmän ordning eller god moral är ogiltig.
Artikel 154 En civilrättslig handling är ogiltig om den utförs genom illvilligt samförstånd mellan en person som utför handlingen och en motpart därav och därmed skadar en annan persons lagliga rättigheter och intressen.
Artikel 155 En ogiltig eller återkallad civilrättslig handling har ingen rättslig kraft från början.
Artikel 156 Om ogiltigförklaring av en del av en civilrättslig handling inte påverkar giltigheten för den andra delen, förblir den andra delen av lagen giltig.
Artikel 157 Om en civilrättslig handling är ogiltig, återkallad eller fastställs att den inte har någon rättslig verkan, ska den egendom som sålunda erhållits av en person till följd av handlingen återlämnas, eller ersättning göras baserat på fastighetens bedömda värde om det är omöjligt eller onödigt att returnera fastigheten. Om inte annat föreskrivs i lagen ska den förlust som den andra parten ådrar sig ersättas av den felande parten, eller, om båda parter har fel, av parterna proportionellt.
Avsnitt 4 En civilrättslig lag med förbehåll för villkor eller villkor
Artikel 158 Ett villkor kan knytas till en civilrättslig handling såvida inte handlingens karaktär förnekar en sådan anknytning. En civilrättslig handling som är villkorad av ett prejudikat villkor träder i kraft när villkoret är uppfyllt. En civilrättslig handling som är föremål för ett villkor blir därefter ogiltig när villkoret är uppfyllt.
Artikel 159 Om ett villkor är knutet till en civilrättslig handling, om en part, för sina egna intressen, felaktigt hindrar uppfyllandet av villkoret, anses villkoret vara uppfyllt; om en part på ett felaktigt sätt underlättar uppfyllandet av villkoret, anses villkoret inte ha uppfyllts.
Artikel 160 En term kan knytas till en civilrättslig handling, såvida inte karaktären på en sådan handling förnekar en sådan anknytning. En civilrättslig handling som är föremål för en effektivitetsperiod blir effektiv när terminen börjar. En civilrättslig handling som är föremål för en uppsägningstid blir ineffektiv när terminen löper ut.
Kapitel VII byrå
Avsnitt 1 Allmänna regler
Artikel 161 En person i civilrätten kan utföra en civilrättslig handling genom sin ombud.
En civilrättslig handling ska inte utföras genom en agent om handlingen måste utföras av rektor själv i enlighet med lag, enligt parternas överenskommelse, eller baserat på handlingens karaktär.
Artikel 162 En civilrättslig handling som utförs av en agent i rektorns namn inom ramen för myndighet är bindande för rektor.
Artikel 163 Byrån består av myndighet enligt överenskommelse och myndighet enligt lag.
En agent enligt avtal ska agera i enlighet med rektors bemyndigande. En agent enligt lag ska handla i enlighet med lag.
Artikel 164 En agent som underlåter att fullgöra eller fullgöra sin tjänst och därmed orsakar skada på huvudmannen ska bära civil ansvar.
Om en agent skadligt skadar med en tredje person och därigenom skadar huvudmännens lagliga rättigheter och intressen, ska agenten och den tredje personen ha solidariskt ansvar.
Avsnitt 2 Byrå enligt avtal
Artikel 165 I en myndighet enligt överenskommelse, om myndighet tilldelas skriftligt, ska den tydligt i bemyndigande skriva ange agentens namn, de auktoriserade frågorna, samt myndighetens omfattning och varaktighet, och det ska undertecknas eller förseglas av rektorn.
Artikel 166 Om två eller flera ombud har tillstånd att behandla samma ärende för huvudmannen, ska ombuden tillsammans utöva auktoriteten om inte annat överenskommits av parterna.
Artikel 167 Om en agent vet eller borde ha vetat att det att göra det auktoriserade ärendet strider mot lagen men ändå agerar som auktoriserat, eller, om en rektor vet eller borde ha vetat att en handling från agenten bryter mot lagen men inte ger upphov till invändning mot detta ska huvudmannen och ombudet ha solidariskt ansvar.
Artikel 168 En ombud får inte i rektorns namn utföra en civilrättslig handling med sig själv, såvida inte den samtycks till eller ratificeras av rektorn.
En agent som har utsetts av två eller flera rektorer får inte i en rektors namn utföra en civilrättslig handling med en annan rektor som han samtidigt representerar, såvida det inte godkänns eller ratificeras av båda rektorerna.
Artikel 169 Om en agent behöver delegera om sin befogenhet till en tredje person, ska han få samtycke eller ratificering från huvudmannen.
Om återdelegering av auktoritet till en tredje person godkänns eller ratificeras av rektorn, kan rektorn direkt instruera den tredje personen att utföra den auktoriserade uppgiften, och agenten är endast ansvarig för valet av en sådan tredje person och instruktionerna som agenten själv har gett den tredje personen.
Om omfördelning av auktoritet till en tredje person inte godkänns eller ratificeras av huvudmannen, ska agenten vara ansvarig för de handlingar som utförs av den tredje personen, såvida inte ombudet omdelegerar sin auktoritet till en tredje person i en nödsituation för att skydda rektors intressen.
Artikel 170 En civilrättslig handling som utförs av en person för att fullgöra sina skyldigheter som tilldelats av en juridisk person eller en icke-bildad organisation, inom ramen för myndighet och i den juridiska personens eller den icke-bildade organisationens namn, är bindande för den juridiska personen eller den icke-bolagda organisation.
Begränsningar som införts av en juridisk person eller en icke-bolagsorganisation på myndighetsområdet för en person som fullgör de uppgifter som tilldelats av den juridiska personen eller icke-bolagsorganisationen är inte effektiva mot en tredje person i god tro.
Artikel 171 En handling som utförs av en person utan auktoritet, bortom myndigheten eller efter att myndigheten har upphört är inte effektiv mot huvudmannen som inte har ratificerat den.
En motpart kan uppmana huvudmannen att ratificera en sådan handling inom 30 dagar efter mottagandet av anmälan. Åtgärdens rättslöshet betraktas som en vägran att ratificera. Innan en sådan handling ratificeras har en bona fide-motpart rätt att återkalla lagen. Återkallande ska ske genom meddelande.
Om ovannämnda handling inte har ratificerats, har en bona fide motpart rätt att begära att den person som har utfört handlingen fullgör sina skyldigheter eller kompenserar för den skada som uppstått, förutsatt att ersättningsbeloppet inte ska överstiga det förmåner som motpart skulle ha fått om huvudmannen hade ratificerat lagen.
Om en motpart vet eller borde ha vetat att den person som utför åtgärden inte har befogenhet, ska motparten och nämnda person ha ansvaret i proportion till deras fel.
Artikel 172 En handling som utförs av en person utan auktoritet, bortom myndigheten eller efter att myndigheten har avslutats är effektiv om motparten har skäl att tro att nämnda person har auktoritet.
Avsnitt 3 Uppsägning av byrån
Artikel 173 Ett organ enligt avtal upphör under någon av följande omständigheter:
(1) byrån löper ut eller de auktoriserade uppgifterna har slutförts,
(2) huvudmannen återkallar byrån eller agenten avgår;
(3) agenten förlorar sin kapacitet för att utföra civilrättsliga handlingar;
(4) agenten eller huvudmannen avlider; eller
(5) den juridiska person eller icke-bolagsorganisation som är ombud eller huvudmannen avslutas.
Artikel 174 En handling som utförs av en agent enligt överenskommelse efter att huvudmannen avlider förblir giltig under någon av följande omständigheter:
(1) ombudet inte känner till eller inte borde ha vetat om rektorns död,
(2) lagen ratificeras av rektorns arvingar;
(3) det framgår tydligt av auktoriseringsbrevet att byrån upphör först efter fullbordandet av de auktoriserade uppgifterna; eller
(4) agenten har börjat agera innan huvudmannen upphör och fortsätter att agera i arvtagaren till huvudmannen.
Föregående stycke ska tillämpas i tillämpliga delar där huvudmannen som är en juridisk person eller en icke-bildad organisation sägs upp.
Artikel 175 Ett organ genom lagstiftning avslutas under någon av följande omständigheter:
(1) huvudmannen uppnår eller återvinner full kapacitet för att utföra civilrättsliga handlingar,
(2) agenten förlorar kapaciteten för att utföra civilrättsliga handlingar;
(3) agenten eller huvudmannen avlider; eller
(4) det finns andra omständigheter enligt lag.
Kapitel VIII Civilansvar
Artikel 176 Personer i civilrätten ska fullgöra civilrättsliga skyldigheter och ha civilrättsligt ansvar i enlighet med parternas lag eller avtal.
Artikel 177 När två eller flera personer tar delat ansvar i enlighet med lag ska varje person bära ansvaret i proportion till sin respektive andel av fel om sådan andel kan fastställas, eller i lika stor andel om sådan andel inte kan fastställas.
Artikel 178 När två eller flera personer åtar sig solidariskt ansvar i enlighet med lag, har rättighetshavaren rätt att begära att några eller alla bär ansvaret.
De personer som är föremål för solidariskt ansvar ska var och en bär ansvaret i proportion till deras respektive andel av fel, eller i lika stor andel om sådan andel inte kan bestämmas. En person som har tagit på sig ansvaret mer än sin del av felet har rätt till bidrag mot den / de andra personer som är föremål för solidariskt ansvar.
Ett solidariskt ansvar ska antingen åläggas enligt lag eller anges i parternas överenskommelse.
Artikel 179 De viktigaste formerna av civilrättsligt ansvar inkluderar:
(1) upphörande av överträdelsen,
(2) avlägsnande av oläget;
(3) eliminering av faran;
(4) återställning
(5) restaurering;
(6) reparation, gör om eller byter ut;
(7) fortsättning av prestanda;
(8) ersättning för förluster,
(9) betalning av likviderade skador;
(10) eliminering av negativa effekter och rehabilitering av rykte; och
(11) förlängning av ursäkter.
Om straffskador tillhandahålls enligt lag ska sådana bestämmelser följas.
De former av civilrättsligt ansvar som anges i denna artikel kan tillämpas separat eller samtidigt.
Artikel 180 En person som inte kan fullgöra sina civilrättsliga skyldigheter på grund av force majeure bär inget civilrättsligt ansvar, såvida inte annat föreskrivs i lag.
”Force majeure” betyder objektiva förhållanden som är oförutsägbara, oundvikliga och oöverstigliga.
Artikel 181 En person som skadar skadeståndaren från ett berättigat försvar bär inget civilrättsligt ansvar.
En person som, när han agerar av motiverat försvar, överskrider den nödvändiga gränsen och därmed orsakar onödig skada för skadeståndaren, ska ha lämpligt civilrättsligt ansvar.
Artikel 182 Om en person, när han försöker undvika en fara som en reaktion på en nödsituation, vållar andra skada, ska den person som skapar faran bära civilrättsligt ansvar.
Om faran orsakas av naturliga krafter bär den person som skadar andra genom att försöka undvika faran inget civilrättsligt ansvar, förutsatt att han kan göra lämplig ersättning.
Om de åtgärder som vidtas av en person som försöker undvika fara som svar på en nödsituation är olämpliga eller överskrider den nödvändiga gränsen och därmed orsakar onödig skada för andra, ska personen ha lämpligt civilrättsligt ansvar.
Artikel 183 Om en part skadas för att skydda en annan persons civilrättsliga rättigheter och intressen, ska skadeståndsägaren ha det civilrättsliga ansvaret och mottagaren kan ge lämplig ersättning till den skadade. I avsaknad av skadeståndare, eller om skadeståndaren flyr eller är oförmögen att ta på sig civilrättsligt ansvar, ska mottagaren på begäran av den skadade ersätta lämplig ersättning.
Artikel 184 En person som frivilligt engagerar sig i att rädda en annan person i en nödsituation och därmed orsakar skada på den senare bär inget civilrättsligt ansvar.
Artikel 185 En person som kränker en hjältes eller en martyrs namn, likhet, anseende eller ära och därmed skadar de sociala allmänhetens intressen ska bära civilrättsligt ansvar.
Artikel 186 Om en parts överträdelse av avtal orsakar skada på den andra partens personliga eller äganderätt och intressen, kan den senare välja att begära att den förstnämnda ska bära ansvar antingen för avtalsbrott eller för tortyr.
Artikel 187 Om en person i civilrätten samtidigt måste bära civila, administrativa och straffrättsliga skyldigheter till följd av samma handling som utförts av honom, ska antagandet av administrativa eller straffrättsliga skyldigheter från personen inte påverka det civilrättsliga ansvar han borde bära . Om personens tillgångar är otillräckliga för att betala för alla skulder ska civilrättsligt ansvar betalas först.
Kapitel IX Begränsning av åtgärden
Artikel 188 Preskriptionstiden för en person att begära folkdomstolen att skydda sina civilrättsliga rättigheter är tre år, om inte annat föreskrivs i lagen.
Om inte annat föreskrivs i lag börjar preskriptionstiden från det datum då rättighetsinnehavaren vet eller borde ha vetat att hans rätt har skadats och vem som är skyldig. Inget skydd mot en rättighet får dock beviljas av folkdomstolen om 20 år har förflutit sedan skadan inträffar, förutom att folkdomstolen kan, på begäran av rättighetshavaren, förlänga preskriptionstiden under särskilda omständigheter.
Artikel 189 Om parterna är överens om att betala en skuld genom delbetalning börjar preskriptionstiden från och med den dag då den senaste delbetalningen förfaller.
Artikel 190 Preskriptionstiden för en person utan eller begränsad kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar för att väcka krav mot sin juridiska ombud börjar från det datum då myndigheten genom lagstiftning upphör.
Artikel 191 Gränsfristen för en minderårig att väcka ett sexuellt övergrepp mot gärningsmannen börjar från det datum då den minderåriga fyller 18 år.
Artikel 192 Utgången av preskriptionstiden kan användas av en gäldenär som försvar mot ett påstående om bristande fullgörande.
En gäldenär som samtycker till att fullgöra en tidigare skyldighet efter att preskriptionstiden löper ut får inte senare använda preskriptionstidens utgång som ett försvar, och en gäldenär som frivilligt har fullgjort en sådan tidigare skyldighet får inte senare kräva återbetalning.
Artikel 193 Folkdomstolen ska inte tillämpa bestämmelserna om preskriptionsperioder på eget initiativ.
Artikel 194 preskriptionsfristen upphävs om en rättighetsinnehavare under de senaste sex månaderna av preskriptionstiden inte kan utöva rätten att göra anspråk på grund av att det finns ett av följande hinder:
(1) där det finns force majeure,
(2) om rättighetsinnehavaren utan eller begränsad kapacitet att utföra civilrättsliga handlingar inte har någon juridisk ombud, eller om hans juridiska ombud upphör eller förlorar förmågan att utföra civilrättsliga handlingar eller rätten att företräda,
(3) om ingen arving eller förvaltare av egendom har fastställts efter arvets öppnande,
(4) där rättighetshavaren kontrolleras av gäldenären eller en annan person, eller
(5) där det finns andra hinder som gör att rättighetshavaren inte kan utöva rätten att göra anspråk.
Föreskrivningstiden ska löpa ut sex månader efter det att orsaken till upphävande har tagits bort.
Artikel 195 En preskriptionsperiod avbryts under någon av följande omständigheter, och preskriptionstiden ska löpa på nytt från avbrottstidpunkten eller till den tidpunkt då det aktuella förfarandet är avslutat:
(1) rättighetshavaren begär att gäldenären ska fullgöra skyldigheten,
(2) gäldenären samtycker till att fullgöra skyldigheten;
(3) rättighetsinnehavaren inleder en rättegång eller skiljeförfarande mot gäldenären; eller
(4) det finns alla andra omständigheter som har samma effekt som att inleda en rättegång eller skiljedomsförfarande av rättighetsinnehavaren.
Artikel 196 preskriptionstiden gäller inte följande rättigheter att göra anspråk:
(1) ett krav på upphörande av överträdelsen, avlägsnande av olägenheten eller eliminering av faran,
(2) ett krav på återlämnande av egendom för en person som har en verklig rätt till en fast eller registrerad lös egendom,
(3) ett krav på betalning av barnbidrag eller stöd till andra familjemedlemmar; eller
(4) andra anspråk på vilka preskriptionstiden inte är tillämplig i enlighet med lag.
Artikel 197 Tidsperioden, räkningsmetoderna och skälen för upphävande och avbrott av preskriptionsperioden anges i lag, och alla överenskommelser som parterna annars har kommit överens om är ogiltiga.
Ett föregripande avstående från sina intressen under parternas begränsningsperiod är ogiltigt.
Artikel 198 Alla bestämmelser i lag som reglerar preskriptionstiden för skiljedom ska följas; i avsaknad av sådana bestämmelser ska bestämmelserna om preskriptionstider som anges här tillämpas i tillämpliga delar.
Artikel 199 Den tidsperiod inom vilken en rättighetsinnehavare kan utöva vissa rättigheter, såsom rätten till återkallelse och rätten till återkallelse, som föreskrivs i lag eller överenskommits av parterna ska börja, om inte annat föreskrivs i lag, från och med den dag då rättighetshavaren vet eller borde ha vetat att han har en sådan rätt, och bestämmelserna om upphävande, avbrott eller förlängning av preskriptionstiden ska inte vara tillämpliga. Vid utgången av tidsperioden släcks rätten till återkallelse, rätten till återkallande och liknande rättigheter.
Kapitel X Räkning av tidsperioder
Artikel 200 Tidsperioder som anges i civilrätten räknas efter år, månad, dag och timme enligt den gregorianska kalendern.
Artikel 201 Om en tidsperiod räknas efter år, månad och dag ska den dag då tidsperioden börjar inte räknas in och perioden löper från följande dag.
Om en tidsperiod räknas per timme börjar perioden löpa från den timme som föreskrivs i lag eller överenskommits av parterna.
Artikel 202 Om en tidsperiod räknas efter år och månad är motsvarande datum för förfallodagen den sista dagen i tidsperioden. i avsaknad av ett sådant motsvarande datum är den sista dagen i den månaden den sista dagen i tidsperioden.
Artikel 203 Om den sista dagen i en tidsperiod faller på en laglig helgdag, anses dagen efter semestern vara den sista dagen i perioden.
Den sista dagen ska avslutas kl. 24. där en öppettid tillämpas, ska den sista dagen avslutas vid den tidpunkt då verksamheten stängs.
Artikel 204 Räkningen av en tidsperiod regleras av bestämmelserna i denna kod, såvida inte annat föreskrivs i lag eller överenskommits av parterna.