I tvister om immateriell egendom kommer den tekniska granskningsombudet att fungera som domarens tekniska assistent för att förstå och identifiera professionella och tekniska frågor.
Den 18 mars 2019 utfärdade Kinas högsta folkdomstol (SPC) ”Flera bestämmelser från Högsta folkdomstolen om deltagande av tekniska granskningsansvariga i immateriella rättstvister” (最高人民法院 关于 技术 调查 官 参与 知识产权 案件 诉讼 的 的 若干 规定, nedan kallade ”bestämmelserna”), som officiellt inrättar mekanismen för teknisk granskning.
Redan 2014 hade SPC formulerat en preliminär förordning som försökte tillämpa mekanismen för teknisk granskning vid immaterialrätt. Efter fyra års undersökning formulerade SPC bestämmelserna under 2019 och utvidgade tillämpningen av mekanismen för teknisk granskning till alla domstolar som behandlar teknikrelaterade IP-ärenden.
Den 26 april 2019 höll chefen för SPC: s tredje civilavdelning (avdelningen för immateriella rättigheter) en presskonferens om utfärdandet av bestämmelserna, vilket indikerar att Kinas mekanism för teknisk granskning, även om den har lärt sig av Japan, Sydkorea och Taiwan-regionen, också har sin unikhet.
I Kina är en teknisk granskningsansvarig en rättegångsassistent istället för en domare.
Den tekniska granskningsombudet skiljer sig från det expertvittne som parterna anlitat eller den bedömare som anlitats av domstolen.
Vid en kinesisk domstol kan parterna engagera sakkunniga vittnen och överlåta dem att delta i domstol för att uttrycka sina åsikter om de berörda yrkesfrågorna. Eftersom expertvittnet är anförtrodd av partiet är det något partiskt som advokater, vars åsikter kategoriseras som ett parts uttalande enligt Kinas bevisregler.
Domstolen kan också anföra bedömare att ge expertutlåtanden om de yrkesmässiga frågorna. Expertutlåtandet är ett slags bevis som anges i Kinas civilprocesslag (CPL), så bedömarens status liknar ett vittnes status.
Däremot spelar tekniska granskare, även om de inte är det, en viss roll som domare.
Enligt uppdrag av domare kan tekniska granskare delta i utredningen, utfrågningen, domstolsprövning etc., föreslå utredningsförslag till domare och utfärda utredningsutlåtanden. Därför kan de påverka faktaundersökningen till viss del. Domaren kommer emellertid, efter eget gottfinnande, att avgöra om han ska anta yttrandet från den tekniska granskningsansvarige eller inte, och domaren är ansvarig för hans beslut.
Med andra ord kan yttrandet från den tekniska granskaren betraktas som den analysrapport som domaren överlåter sin assistent att skriva under rättegången. Därför är nämnda yttrande, liksom andra analysrapporter från domaren, inte öppet för parterna.
När det gäller ledningen kan domstolen inrätta ett särskilt kontor för teknisk granskning, till vilket den tekniska granskningsansvarige är ansluten. Om en lokal domstol inte har en särskild teknisk granskningsansvarig kan domstolen ansöka om en teknisk granskningsansvarig till domstolen på högre nivå om det behövs.
Foto av Li Lin (https://unsplash.com/@northwoodn) på Unsplash
Medverkande: Guodong Du 杜国栋
